Augustivindar och annat som rör och trasslar till det 🌍

Det är något med augusti. Som om luften förändras. Den blir både klarare och laddad med rörelse – tankar och trassel reder ut sig.

För mig börjar det nya året i augusti. Kanske en yrkesskada, men jag tänker ofta i terminer och halvår snarare än kalenderår. Och nu är vi där igen - en pirrig nystartskänsla.

Sommaren blev inte riktigt som tänkt – men kanske just därför viktig. Ofta vet jag exakt vart jag ska resa, vad jag vill hinna med, vilka platser jag vill vara på och vad jag behöver fylla på med.

Men den här gången svepte något härligt in som rörde om. Familjen fick ny liten människa att lära känna. Det fick vi visserligen veta redan runt nyår, men ändå. En ny relation att upptäcka och förundras över.

Och plötsligt blev det andra, som tidigare känts viktigt, inte alls lika angeläget. En mening som jag tycker ofta dyker upp hos både andra och hos mig är: ”viktigt på riktigt”.

Det blev en annorlunda, rörlig sommar. Gillar när det rörs om och känns trassligt. Behöver det för att sedan landa i olika riktningar.

En roadtrip söderut genom Småland, Blekinge, Skåne och Öland – och typ två veckor i tält på Gotland. Inget av det var särskilt planerat, men allt blev precis som det skulle.

Möten med vänner, stränder, skog, simmade i hav, nya platser att upptäcka - lät tiden gå. Eller komma, kanske. Så känns det nu – att hösten är på väg.

Och i allt det där som var lite trassligt, oförutsägbart och vindlande, har jag blivit en uppdaterad version av mig själv. Alla möten, händelser och pauser gör något med oss, eller hur?

Så, vem är du på väg att bli just nu? Vad hoppas du på? Allt det som inträffade, alla möten, samtal, relationer och upplevelser ger oss alltid möjlighet att bli påverkade av och reflektera kring.

För egen del ser jag fram emot att landa hemma i Stockholm igen, efter 1,5 år med uppdrag på andra geografiska platser.

Jag ser också fram emot mitt sociala liv, efter att få hänga på SATS igen och satsa lite mer på träning – men också att testa något (för mig) nytt. Salsa? Tango? Något som får både kropp och själ att röra sig i ny takt. Nyfiken och hoppfull  😉🪄.

Och kanske är det just det – hopp – som är ledstången in i hösten. Något att hålla fast i när saker känns rörigt eller ovant. En rörelse framåt.

För mig väntar ett nytt uppdrag där jag får leda rektorer inom förskolan, en ny värld jämfört med tidigare uppdrag som rektor inom skola och fritidshem. Känner både respekt och förväntan inför allt det nya.

Så jag skriver av mig lite här, för att reda i allt det rörliga och trassliga. Skogen och havet gör sitt, men orden hjälper också till att rensa och fylla på.

Hösten – ett stort gyllene skimmer där framme. Och jag längtar 🍂.

Önskar dig det bästa,

Karin 🍂

Ps. Förra året tillbringade jag hela augusti i Kenya som volontär i en liten byskola ute på landsbygden. Vi har fortsatt mycket kontakt jag har under året som gått ordnat några event för vänner och deras vänner där alla haft möjlighet att donera en krona eller mer (alltid frivilligt – det här är bara ett alternativ till allt gott vi kan göra för andra).

Donationerna har bidragit till att bygga en ny spis och ugn, ordnat så det lilla mörka skjulet (lärarrummet) fått elektricitet, att skolgården fått staket och att det installerats en stor tank med vatten.

Skolans årskurs 6 har tillsammans med den årskurs 6 jag hade i en av mina skolor i Vansbro kommun, träffats flera gånger via zoom – ett hejdundrade härligt och sprudlande möte. Håller tummen för att de fortsätter sitt nätverkande.

Nu planerar skolan att utöka med några klassrum för att kunna ha elever i flera årskurser.

Spana gärna in olika projekt och engagemang som organisationen är delaktig i:

https://actkenya.org/